En dag då snön faller

November, snön faller utanför. I Egypten pågår de internationella samtalen om klimatet. Men allt bottnar i jakten på energi och då är som alltid klimatet underordnat ekonomin och då självklart vår i den rika västvärlden. Jag erkänner att jag också är en del av problemet. Jag trivs i mitt varma hus när snön faller. Tycker det är praktiskt att trycka på knappen så kommer det kaffe i koppen från nymalda bönor. Elen bara finns där i två hål i väggen…

Men jag förstår att jag inte kan fortsätta så här. Det är inte en framkomlig väg. Det fossila tar slut. Kärnkraften är inte framtiden utan dåtiden. Åter så ska råvaran tas någonstans ifrån. Vill vi ha en urangruva på vår bakgård? Vill vi ha skiten under våra hus? Vi vill ju inte ens ha vindkraft långt jäkla ut på havet så det inte ens syns.

Vintern kommer så är det. Varken vi vill det eller ej. Men kylan kom senare. Varmaste oktober och stora delar av november har temperaturen hållit sig över tio grader hos oss. Men idag faller snön och några mil bort, närmare kusten så är det snökaos. Jag grubblar mest på förrätten till middagen ikväll… Havets Wallenbergare blir det på bordet. Men förrätten?…

Den nyvalda regeringen har ändå presterat över förväntan. Det fanns nog ingen som trodde de skulle spräcka så många vallöften på så kort tid. Väldigt imponerande. Samtidigt sänka Sveriges rykte på den internationella arenan kring klimatfrågan. Statsministern regeringsförklaringen har inte ens bläcket torkat på innan problemen hopar sig och folk känner oro. Det som nog gör mig mest förbannad är de beskyllningar som moderaterna gav den dåvarande socialdemokratiska regeringen om att inget göra och att det tog för lång tid. Men plötsligt så kommer allt ta tid, inte en mandatperiod utan flera innan ungarna slutar skjuta. För en seriös politiker så är det inget konstigt. Vi vet att det tar tid att förändra samhället och särskilt när det finns värderingar inblandande. Synen på medmänniskan. Att bara byta verktygslåda utan också skicka med en utbildning i hur de nya verktygen används på bästa sätt är värdelöst.

Men förrätten? Jag får kolla vad kylskåpet kan erbjuda. Utanför så vräker fåglarna i sig från fågelbordet. Domherren sitter i busken och smaskar. Det finns nått rogivande över att snön sakta faller och fåglarna samlas kring maten. Det är inte långt innan det skymmer och man tänder brasa och ljus. En trevnad skänker sig över hemmet. Och det blir säkert något gott till förrätt också

Och ekorren var med förra året och kommer kanske i år också…